Rädsla..

Känner en kloking som på sin blogg skriver att nu, som 23-åring, har han kommit på vad han faktiskt är mest rädd för i livet. Lycka, framgång och kärlek - för att allt det som ger så mycket också kräver så mycket... engagemang, sårbarhet, offer och uppoffringar... För andra tar det så mycket längre tid... typ 55.. eller hur många är det inte som aldrig vågar ta ett språng!

Det påminner mig om ett urklipp jag fått för länge sedan med en intervju med Nelson Mandela - han sade så här (hittade det kort på nätet, men minns en fortsättning oxå):
'Our biggest fear is not that we are inadequate, our biggest fear is that we are powerful beyond measure. It is our lightness not our darkness that frightens us' ...
'And as we let our own light shine, we unconsciously give other people permission to do the same.

Sedan minns jag att han fortsatte ungefär så här:
'Om vi tog den (kompetensen) på allvar, vem vet vad vi kunde uträtta då...'
Ja, se det kan man fundera länge på!

Arabiskt äventyr

Jag har faktiskt gjort det... hoppat av arabiska-kursen och det efter halva tiden. Det var bara att inse att trots att jag ville lära mig så skulle det gå för mycket tid till det. Jag kände mig stressad över att inte göra det jag borde/ville/egentligen skulle behöva. Lärarens ambition kändes större än min. Ville nog också lära mig ett mer praktiskt ordförråd än 'roddbåt' och 'metallsvarvare'.

Det känns iaf konstigt... jag brukar tjura på...

Men ack så befriande första torsdagen som jag INTE stresstog pendeln in till Sthlm för kurs..

Helgresa

OJ, så länge sedan jag har skrivit något... tiden går, tankarna snurrar. Vart de tar vägen, vet jag inte riktigt. Det visar sig!

Har i alla fall haft en fantastiskt trevlig helg i Trondheim med den fina kör jag sjunger i här i Uppsala. Ett samarbete med en Trondheimsk kör för kvinnor, Cantus, som utmynnade i en konsert på lördag kväll i Dômen. En strålande upplevelse på så många sätt! En fin konsert, där vi utnyttjade rummet på olika sätt, där vi sjöng sååå bra bägge körerna, både enskilt och tillsammans. Cantus, en ung kör, där man inte får vara äldre än 30 när man antas till den. Ja, åldersprofilen var verkligen lite .. annorlunda .. Även hos dem var andra altarna äldst (runt 35) av rätt naturliga skäl, och deras sopraner betydligt yngre. Vilken fin klang, en kör med spets! Och så våra äldre röster, vilken samklang det blev...

Och så gästfria och välkomnande, med div. aktiviteter för oss gemensamt, jättetrevligt! Vår kör får fundera hur vi kan återgälda detta...
Hoppas bara att vädret den gången de kommer hit kommer att vara liite annorlunda - vi hade regn, regn, snö, regn, hagel, regn, storm, regn, sol, regn... Jag är väldigt glad över min regncape och mina Nokiastövlar!!!

Skrattade gott på flygplatsen på väg hem. På flyget i fredags satt jag bredvid en irakisk man, boende i Stockholm, men tidigare i Trondheim, som skulle dit och hälsa på vänner. Det visade sig att vi skulle med samma flyg tillbaka på söndag, och vi skojade om att vi kanske skulle hamna bredvid varandra igen. Vi hade ett trevligt samtal iaf, där han berättade lite om sitt liv, sitt arbete och sin svenska fru. På söndag på flygplatsen går jag fram till honom och pratar lite med honom. Då säger han något som får mig att storskratta - vilket han måste tycka är superkonstigt... - 'Jag spanade efter dig för att se om du skulle komma och var du skulle hamna. Jag kände igen dig på stövlarna' ... HAHA! Precis det, fast tvärtom.., sade en gammal farbror i Åre till mig en gång för länge sedan 'Jag kände först inte igen dig utan stövlarna..'
Det är bara att inse - Nokiastövlarna är mitt signum! (Kan bara meddela att i helgen var en del lite avundsjuka på dem...)

Underbart också att kunna återknyta till en gammal vän i sta'n. Inte mycket tid att träffas, programmet var rätt tajt, men söndagmorgon gav chansen till ett riktigt möte.
Vad viktigt det är att hålla kontakten....

.. snorigt...

.. och hostigt och ont i huvudet och yrsligt och ... Nää, det känns inte alls kul! Jag skulle varit med på Teologifestivalen i helgen och varit volontär, men det kan jag ju glömma. Hosta mig fram med ljus i mässan, stå ute och bli kall, och sedan på lördag vara i en 'verkstad', eller ström som det heter här, och hosta och sprida bacillusker... njae, inte det mest lyckade precis! Så nu blir det sängen fr.o.m i morgon...
Glad att söndagens gudstjänst, där den äldre barnkören medverkar, är först kl.18. Bra planering... men vem anade detta???

Intensivt!

En intensiv och rolig vecka är till ända. Har haft mycket jobb, start av alla grupper med tillhörande start- och planeringsångest, allsång på fredagssoppan och sedan stor begravning, ansvar för fikat på kören i måndags och så syrrans 60-årskalas igår. Naturligtvis bara måste jag grava lax till syrran och baka kuvertbröd till kören och hårt bröd till syrran. Och naturligtvis krånglade baket, med för lite uppjäsning på kuvertbröden (och därför ombak..) och förväxling av tempen på hårdbrödet en gång. Suck, baka inte i stress..
Men det var jätteroligt med hela helgen och syrrans kalas! Köksansvaret, både mat och disk, helroligt! Jag njöt hela tiden! Nu lär det väl vara lite sent att byta riktning, men det hade faktiskt varit roligt att jobba så där, hemcatering... Undrar om det finns någon utbildning för det....? Fast just nu hinner jag inte eftersom jag på torsdag ska till min första lektion i arabiska.. tjoho!!

Film på tvärs

Vet inte om jag är alldeles obegåvad, men min uppfattning om en av dagens mest omskrivna och upphaussade filmer skiljer sig rejält från de omdömena.

Kaurismäkis 'Mannen från Le Havre' har fått 4-5 stjärnor på bedömning efter bedömning, det lät ju lockande. Missade bussen förra veckan när jag var på väg in, så jag blev glad att filmen fortfarande gick på Fyrisbion igår. Härligt! Full av förväntan bänkade jag mig i en sal som länge verkade erbjuda privatvisning, men vi blev till slut tre.

Det var kanske dumt att ha så höga förväntningar.. ? Jag begriper faktiskt inte varför den sägs vara så bra!

Stela ansikten, stelt opersonligt och teatraliskt agerande, obegripliga vändningar - varför sjutton tar han från början öht hand om pojken, varför hoppar de andra 'på' hans idé om konsert, hur mycket folk kom egentligen, och varför till den artisten, varför ändrar sig kommissarien, och fruns sjukdom och helande - varför och hur, och varför ...

Alla mina varför kan jag rada upp ganska långt!! Nä, det där var ingen film för mig!
Det kändes lite som 'Kejsarens nya kläder' .. .. ..

Tiden går

Jag for in till sta'n idag för att träna på gymet jag är medlem i. Har gjort ett uppehåll över typ advent och jul, det var ju rätt omöjligt att hinna med, tyckte jag. Blev dock lite .. ... förvånad när jag loggade in mig ... senaste gången var visst 16 oktober... Hm..

Nåja, det blir skönt att komma igång igen, ska även sätta igång på fredag morgon med tillhörande frukost! ETT mål har jag uppnått i alla fall, har gått ner flera kilo. Det är skönt. Tyckte inte det var så kul att vara tyngre än jag var som mest gravid.... Nu är nästa mål att bli starkare och smidigare! Det ska väl inte vara så svårt.. eller...