Här sitter jag på den japanska restaurangen och har ätit dumplings med en öl. Firar. Eller vad jag ska säga. Har iaf avslutat ’mors affärer’ på bankerna idag. Till slut efter många om och men och div misstag med fullmakter. Sååå skönt.

Det är verkligen inga stora summor det rört sig om, men det finns ’folk’ som ändå räknar örena. Jag vet inte vad som gjort mest ont, om ’folk’ inte förstått att det är ett stort miss(-för)troende som kommuniceras, eller om det är klart för ’folk’. Omedvetet eller medvetet..? 
Har jag skott mig? Velat sko mig?
Nej x två. 
Har bara blivit ledsen. 
Om och om igen. 
Tacksam att mor slapp uppleva detta

.. nya tider....?

Mycket snurrar i huvudet nu.. inte bara om den närmaste tiden, och den närmaste planeringen. Det kan iofs räcka rätt bra till en snurr!
Men framtiden... hur länge ska tant Gunhild orka jobba?
Orka ha en timme till jobbet? Orka sova över ibland för att orka upp tidigt till möte efter en sen jobbkväll? Orka ha mestadels en ledig dag i taget, sällan två? Orka leda barnkörer..? Orka vara entusiast? Orka utvecklas? Orka vara engagerad..?

Vet inte. Ibland känns det som om det skulle räcka med idag, och få gå i pension i morgon. Och andra dagar kan det funka så att det känns alldeles utmärkt... har väl egentligen mycket kvar att ge..!! Men många saker ska vägas in, inte bara vilken ekonomi det skulle ge att gå i förtid -- vad ska jag göra ist?
Och.
Vem är jag utan jobbet...?

Strålande tider..

I förrgår rätt varmt och soligt, igår 'snökaos'. Typisk vår! Idag en strålande dag, sol och -mycket av den blå himlen. Och av snålblåsten... rackarns vad det nyper! Känns lite som l-ivet i allmänhet idag. 

Jag har en spännande tid framför mig - nästa vecka börjar jag på nya jobbet. Det känns mycket bra! Både som nytt jobb och att få lämna det gamla. Och samtidigt - hur ska det gå? Är rörig i huvud och ordning. Kommer jag att klara av att ta till mig de nya rutinerna, nya människor, nya krav av olika slag? Vissa dagar tvivlar jag, andra är det helt självklart att det ska gå.
Och hur mycket ska jag satsa från början..? Måste smyga in, något har jag väl förhoppningsvis lärt mig under året. Får iaf en kh som är fullt medveten om mina tankar och stöttar!
Det var himlen det! 

Jag känner mig glad för att det blev så. Det hade inte funkat i längden att vara kvar, med känslan av att plötsligt händer det saker som man inte är beredd på eller förstår. Och så få en släng av sleven blandat med sött 'smek'. Maktspråk..? JA! Tja, ett intressant år har det iaf varit..
Så nu lyser solen!

Och så allt runt omkring som gör en orolig. Alla märkligheter som poppar upp i politiken, saker man inte förstår och inte kan göra något åt. Makt för maktens skull.. att med  'alternativa fakta' styra världen från TV-soffan - man tar sig för pannan!
Saker som kommer att påverka världen i stort, och därför även min och vår värld. Demokrati är verkligen inte något allom givet eller något att ta för självklart! Men hur jobbar man som enskild för det? Att alltid stå upp för den svage, alltid hävda bl.a. rösträtten och yttrandefriheten, javisst, men hur lyckas man i situationer där man blir överröstad av den andres högljudda och fullkomligt döva argument? 
Det var snålblåsten det!

Då är det underbart att få och ha vänner, vänner i olika sammanhang, åldrar och cirklar, vänner att leka och prata allvar med... 

Tacksam är bara förnamnet!




   

Allting går att sälja med mördande reklam....

Jag ler för mig själv vid åsynen av reklamen vid jul och nyår. 
Allting blir mycket godare i köket om jag köper... syrad grädde... ?
Jotack, det vet jag. Det brukar grädden bli i min kyl, och det funkar alldeles utmärkt i maten. 
Som nu - mixad slät grönsakssoppa (morötter, jordärtskockor och palsternackor) med kryddor, en skvätt sherry och så... egenhändigt 'syrad grädde'.
Men att köpa 'syrad grädde' och betala extra för det.. ? 
Nä, skulle inte tro det. Allt går att sälja.........

Relationer..

Intressant. 
Hade sparat ett inlägg, utan inlägg. Saknar jag relationer.. ? Hade jag inget att säga?

Visst är jag utan och saknar en relation, men inte är jag utan relationer! 
Tvärtom har jag fått flera värdefulla relationer jag är mycket tacksam över. J&C, A, K, H, S... arbetskamrater och vänner i ett. 
H&P med barn, kan man ha närmare relationer utan att vara biologiskt släkt? Att få känna sig så ihop-tillsammans, t.o.m. med storbarnen, är en oerhört stor gåva. Extrafarmor, typ..
N och hennes föräldrar, så viktiga! Så fantastiskt med nya relationer.... 
Men gamla är inte mindre viktiga! EM&S, A&P, GM&P, M&K, M&R, L, L&O... listan kan göras så lång..
Släkten, så långt borta så länge, men nu så nära, nya och gamla relationer i ett! 

Relationer - inget viktigare finns i livet! Tack! 

Länge sedan..

.. igen...
Jag känner ofta att jag borde skriva något, men känner inte att jag har något att skriva.  Ska jag skriva om att jag börjat jobba 100% igen, hur intressant är det. Att jag funderar mycket över min framtid här, intressant? Tja, iofs, men vem läser och bryr sig som jag inte redan pratat med.. Vem skriver jag för öht? Mig själv... ?

Blev iaf glad igår när lillebror till gudson A tittade ut, drygt en vecka tidig! Underbart att allt gick bra, en förlossning är inte att leka med på något sätt.. Var hem till dem i morse, enbart go-mormor o go-morfar var hemma, men hann iaf in med lilla påsen till familjen. Hoppas de hade glädje av den. Hade hoppats titta förbi efter jobbet, men kom hem alldeles för sent för det. En lång vår-planeringsdag som trots allt blev rätt bra.

Har ju inte alls mått bra det senaste året, kroppens stressreaktioner är jobbiga. Hjärtklappning, tryck över bröstet, kan inte koncentrera mig, minns inte, är allmänt förvirrad...  Nu känns det faktiskt mycket bättre. Håller mig i skinnet, tar det lugnt och tar inte så mycket plats. Tar inga större initiativ, men måste givetvis ta en del. De stora stegen kanske jag måste vänta med, tills jag är helt stabil igen. Jaja. Känner inte riktigt igen mig själv på senaste år. Hur blir jag helt stabil..?

MEN, visst var jag nära väggen när jag flyttade från Ösd!! Tjohej, det ser jag såå tydligt i backspegeln.. Kanske egentligen närmare än jag var i våras, men det var inget jag väl vågade se då. Vad skulle jag gjort åt det? Nu flyttade jag ist, och det var ju också bra för mig. Nya sammanhang har varit spännande på många sätt. Har fått så mycket här. En ny familj, faktiskt, som jag är så glad och tacksam över! Nya vänner har jag väl inte så många, några iaf, men är så glad över tidigare vänner som också är dagens... och det har jag många av!! 

Tacksam idag....  =)
 
Och trots att den nu tyvärr verkar töa bort har vi haft vacker snö en vecka!! Hurra!!

 

Sjukskriven - jag??

Jo, så blev det. Det hade väl inte jag, Stålkvinnan, trott om mig själv. Jag fixar ju 'allt', jämt. Ställer upp och ordnar, fixar och donar... Jojo. Men går man med tryck över bröstet och sveda, samt ett ont i halsen som är ren stress-ont, ja, då går det inte längre. Trist.

I tre veckor framåt (innan semestern... ) ska jag ägna mig åt mig själv på olika sätt. Ta hand om mig. Och det kan vara väldigt olika saker!!
 
Idag tänker jag börja med att städa balkongen, så att den går att njuta av. Det gör den INTE nu. Visserligen finns det en liten blomlåda där och en spretig rabarber, men i övrigt ser det mest ut som en återvinningsstation. Kul. 

Hemmastress kan vara en mängd saker - som den där högen med kläder att laga, den där koftan jag skulle ge till dopbarnet i mars men inte fäst alla trådar på än, högarna inne i sovrummet med tyger o dukar från stora byrån jag går igenom (sedan mars..), högarna med papper som kanske/kanske inte ska in i en pärm, eller strimlas, ... ... 

Nu ska jag göra sådana saker - en oreda hemma är ingen vila för själen..... - och ska röra mig på något sätt varje dag. OCH vill vara med vänner!

Men ska inte pressa in någotdera. 

Då kanske trycket hinner försvinna innan semestern tar slut.