Frigörelse..

Hur frigör man sig från det förflutna, utan att göra sig av med det som är bra..?
Hur frigör man sig från smärtande minnen, och behåller de fina..?
Hur frigör man sig från kvävande roller ..?
Hur frigör man sig utan isolering..?

Tidig morgon..

.. låg morgonsol, nerfällt solskydd, sträckt rygg, gula träd, mäktig dimma...jo, nog är det höst!

En hysterisk vecka...

JA, det har det varit!
Måndag inleddes hos mor med besök av biståndshandläggaren för att få mer hjälp till mor. Lät väldigt positivt! Timmen senare besök av sjukgymnast och arbetsterapeut från hjälpmedelscentralen, också bra. Tips på rörelser som underlättar, tips på hjälpmedel. Bra!

Sedan hem för att göra mig i ordning för konserten La Cappella skulle ha 16.45. For tidigt till sta'n för att hinna göra lite ärenden, som inköp av en ny kör-pärm. Nöjd jag var i god tid tog jag ändå bussen upp för backen för att slippa gå så mycket med min onda fot. Hinner bara ett par kvarter då jag kommer på - KONSERTKLÄDERNA! De hänger kvar hemma... Kastar mig av bussen - tack chaffis som stannade 'olagligt' på torget!! - springer till SJ där jag får en taxi. Forsar hem, springer upp, springer ner med kläderna, blir så tvungen att hejda chaffisen som speedar för min skull... kommer i alla fall i tid till konsertrepet, 500:- fattigare..... suck! Bra inledning på veckan!

Tisdag efter konfirmanderna järnet till Uppsala för ett rep med 'May-Brithz', andra altarnas 'dansband' som ska uppträda på jubileumsmiddagen. Med målsättning att alla ska göra ngt de inte är 'bäst' på så spelar jag trummor... väldigt kul! Dover Calais från -86, körens födelseår, och Macken, vilka höjdarlåtar! Jag ber dock om att få använda triangel i en låt, efter alla år som folk har kallat mig Gudrun... Beviljas!

Onsdag har jag lovat att återlämna kudden mor fick låna av arbetsterapeuten på måndagen. Söker under dagen kontakt med mors läkare i Väsby, som lovar att ringa upp henne. Precis när jag kommer in till mor, mellan mina två körer, så ringer han, och vi får prata. Vilket resulterar i ett snabbt besök även på apoteket för en ny medicin. Hoppas nu att denna ska vara bättre! Tillbaka till jobbet efteråt, hinner till kören. Efteråt till mor igen för övernattning.

Torsdag forsar jag hem för kvällsrep med de musiker vi ska ha på konserten på lördag. Långt, bra. Väldigt nyttigt få prova innan genrep!

Får under dagen mejl att programmet, som lämnats in till Kommuntryck, är klart för hämtning. Jag lovar att fixa det på fredag. Känner mig stolt, det är ju jag som producerat det!

På fredag på jobbet allsång på soppan, inte min bästa gren, men tycker själv det går allt bättre. Ordnar lite innan jag vid 16-tiden drar till mor, handlar, fixar käk, umgås och sedan drar hemåt. Gör i ordning allt inför konserten på lördag - vi ska ha 3 ombyten! Mycket är det... sedan iväg till sta'n för att gå på Viba Femba-konsert med en kompis. Kul och avkopplande!

Hem, kollar det sista med packningen inför lördagen, kläder, smycken.. Lägger mig. FLYGER UPP med illamående så jag nästan kräks... PROGRAMMEN GLÖMDE JAG HÄMTA!!! Jag svär i förtvivlan så huset nästan kan börja brinna... HUR KUNDE JAG GLÖMMA??? Hur får jag tag på ngn på kommunen som kan vara vänlig nog att fixa det i morgon, lördag??

Tack och lov fanns ett telnr på mejlet jag fick, messar direkt, 23.40, tänker han får det direkt på morgonen. PANIK, KATASTROF, kan du hjälpa mig???

Inom ett par minuter får jag svar... skäms ännu mer, har jag dessutom väckt honom... Efter en stund ringer han och vi bokar att ses 07.30 bakom stadshuset, hustrun skulle jobba så han kunde åka in med henne.
Jag somnar i alla fall, med bra ångest i hjärtat...

På lördag upp tidigt, iväg via bankomaten för ett tack till honom (nejdå, inget begärt..) och så till sta'n och få lådan. Tack och lov!! Och inte hade jag väckt honom heller på natten, han hade precis lagt sig... Vilka snygga program, förresten... :)

Hem för frukost, och så iväg till Gotlands nation där kvällens middag ska vara. Andra altarna ses där för inbärning av utrustning inför kvällens framträdande. Kul! Så till Missionskyrkan för heldagsrep.
Med programlådan i bilen... :)
Konserten går sedan väldigt bra, men jag tycker den blev för lång, 2½ timme med paus. Är dock nöjd med min insats, kan det mesta utantill.. :)

Har en trevlig kväll, men den blir oxå lite för lång. En nation drivs ju av studenter utan större erfarenhet, vilket gör att allt taaar tiiiid.. Nå, oväntat god mat serverar de i alla fall. Till skillnad från den dryck jag som bilförare får. Två flaskor Ramlösa... maken till fantasilöshet!

Har packat bilen inför söndagen då det är smartast att, när jag ändå är igång, köra till jobbet och sova där. Kom på på lördagsmorgonen att jag inte alls hade förberett mig inför övningsdagen med jobbkören och våra instrumentalister så som jag brukar.. så därför smartare att sova där och förbereda mig på söndag morgon innan gudstjänsten. Inser dock på väg till bilen, att jag inte hade jobbnyckeln med mig. Nå, så praktiskt, då lämnar jag allt från konserten hemma när jag hämtar nyckeln!

Sagt och gjort! Mitt i natten hem, drar direkt. Hinner rätt långt innan jag inser att min mobil ligger i väskan jag lämnade hemma... suck, men jag har ju i alla fall jobbmobilen med mig.

Till jobbet, lasta ur, 'bädda' soffan, ställa mobilen för tidig väckn.... vilken mobil??? Även DEN är hemma!!
Vilket innebär att jag inte kan vakna tidigare på morgonen, vad skulle väcka mig, utan det jag ska förbereda måste jag göra nu! Lägger lappar i bägge ingångarna - 'är jag inte uppe när du kommer, väck mig!' - ingen vet ju att jag är där...

Jobbar fram till ca 3 innan jag stupar i säng, DYNGTRÖTT!

Vaknar faktiskt av mig själv 10 minuter innan någon kommer. Hinner duscha och äta innan det är dags att förbereda det sista innan gudstjänsten, som ska vara i gården kl.10. Härligt!

Efter gudstjänsten lite fika, sedan förbereda det sista innan övningsdagen. Ja, jag vet, en fullkomligt olämplig dag för detta, men det fanns inget val om jag öht skulle få in någon innan Allhelgona!

Kl.12 kommer så flöjtisten först, sedan de två solisterna, sedan 5 körsångare... och inga fler... oj, var är alla andra? Två sjukbud hade jag fått under helgen, och andra återbud under veckan, men fler borde ha kommit. Fr.a. två fiolister och en pianist.. hm, vad har hänt?

Nå vi kör, och det låter verkligen oväntat BRA! Bestämmer att vi kör så här, även om det ser minimalt ut... Hade annars funderingar på att solisterna skulle få genomföra det själva, i värsta fall.
Vid halv två dyker fiolerna upp, allt enligt de besked de hade fått av sin ledare. Vad har jag sagt, egentligen???
Suck... förvirringen total...

Sångarna får gå vid halv 4 och så fortsätter jag öva med fiolerna. Det behövdes. Håller på till nästan halv 6, DYNGTRÖTT kör jag sedan till mor för en liten koll. Laddar hennes dosett igen, som nu verkar funka bättre för henne. Har under veckan faktiskt ringt och påmint för varje 'ruta'. Fr.a. verkar medicinen funka bättre, verkar inte alls så drogad som jag upplevde henne förra veckan. Och jag tycker nog att hon rör sig lite lättare. Skönt!
Hem och sedan en stund till vännen H och P för en kvällste. Trevligt!

Inatt har jag sovit gott, till 9. Hade en seg morgon, var sedan och hjälpte en i kören att ta hand om all utrustning vi hade på festmiddagen. Var till 'tryckaren' med en liten tårta oxå, det var han väl värd! Har så fått välbehövlig massage på em, och nu har två tvättmaskiner gått. Hade allt bort göra lite mer här hemma, hinner väl plocka undan lite mer innan jag knyter mig. Men jag är för seg i knoppen för att göra något 'stort', som att ta hand om dammsugaren...

Hoppades på besök av vaktis idag för byte av pipande brandvarnare (nej, det är inget byt-bart batteri i, har försökt!) . Ingen lycka. Hade velat få hjälp oxå med att förstå varför lysröret i badrummet inte lyser, trots byte av både rör och tändare.
Suck...

Hoppas verkligen att denna vecka var helt unik!

Lumbago...

.. låter som en trevlig dans, men det är det definitivt inte.. Mor har det, sade läkaren igår. När jag nu googlar på det, verkar det vara en förhoppningsvis övergående smärta i ländryggen, typ ryggskott? Man får ju hoppas på det, med tanke på hur svårt hon har att röra på sig.

Hon ringde i går morse, hade så vansinnigt ont, att den hon pratat med tidigare på dagen på hennes läkarcentral sagt att hon skulle 'beställa ambulans och åka till Danderyd'. Ok, det lät ju allvarligt.. så hon iväg från Väsby, och jag ifrån Uppsala. Naturligtvis var jag för stressad för att fatta de körinstruktioner jag fick av en arbetskamrat, så jag körde rejält vilse... Men fram kom jag till slut, och där var mor på ortopeden i korridoren. Ynklig, ledsen.

Efter ett tag fick hon komma in på ett rum, och där blev hon liggande. De kom in ngn gång och tittade till henne, 'läkaren kommer snart' ... och det dröjde. Och lite till... eftersom hon låg på bäcken ville han inte kolla på ryggen förrän hon var klar...och det tog tid. Till slut var han i alla fall på plats, och kände på henne, klämde, och mor kved illa...

Men resultatet blev i alla fall att hon skickades hem, med recept på bättre smärtlindring. Hoppas det i alla fall! Det blir ju en nedåtgående spiral - man parerar smärtan genom att låsa fast sig/inte röra sig, och så blir det värre eftersom det faktiskt vore bättre att röra sig och träna. Så det fick hon oxå uppmaning till att göra.

Så hon hem med bårbil, och jag efter med min. Vi kom hem samtidigt, helt perfekt. Men inte var det kul för henne att känna sig så hjälplös under dagen.

Vi skrattade faktiskt tillsammans lite över hennes stressplanering på sjukhuset över - maten i kylen, dela upp den; -blommorna, har jag vattnat dem?; -betala räkningar är det ju snart dags för...osv. osv... Hon målade väggen full, stackars mor!

Sov över, fick verkligen se i morse hur otroligt lång tid det tar för henne att göra sig i ordning. Ja, först att öht ta sig ur sängen. Handtaget över sängen är guld värt för att sätta sig, men där på sängkanten fastnar hon länge. Och steg för steg fastnar hon, länge... tog väl nära 1½ timme att komma från sängen till frukosten!

'Att måsta bli så avklädd, att bli så hjälplös, att bli så totalt behövande..' osv. det är inte lätt när man är van att vara den som tar hand om. Och så sent som förra tisdagen var hon på mitt jobb på en aktivitet! Det känns helt otroligt idag när man ser henne knäa under smärtan...

Men hon är hemma i alla fall, DET är skönt!

Imponerad, faktiskt..,

..av den hjälp vi har fått till mor idag!
Syrran ringde, hade på fm fått kontakt med mors biståndshandläggare och bokat tid för ett möte på måndag. Kunde jag... ? Jodå, inga problem. Jubel nr 1!
Så jag ringer kommunen för att få tag på b-handläggaren, men får bara prata med någon på äldreomsorgs-kontoret. 'Vad behöver din mor för hjälp, då?'

Jag beskriver hur hon mår, behöver hjälp ta sig upp ur sängen, handtag?, men fr.a. en inomhusrollator. 'Jamen, det är inga problem, i princip bara att hämta ut en på hjälpmedelscentralen' Toppen, då kör jag dit i em!

Hinner bara lägga på så ringer b-handläggaren, och vi bekräftar mötet på måndag. Jubel nr 2! Jag nämner att jag ska och 'hämta ut' lite hjälpmedel. Nja, det skulle nog knappast gå så lätt... Nå, jag ska göra ett försök i alla fall, jag ringer och rapporterar efteråt, inför måndagens möte.

Kommer in på hjälpmedelscentralen i centrum, förklarar mitt ärende, .. och... 'nja, så lätt går det inte!! Men fyll i blanketten och gör en anmälan, så ska vi se, en sjukgymnast måste titta på ärendet.'
Hur det nu blir, så efter lite mer snack, så kommer jag i alla fall därifrån med en rollator! Jubel nr 3!

Hem till mor, hon provar, vi flyttar några möbler, tar en kaffe... och sjukgymnasten ringer mig! Mor får prata själv med henne, jag får avsluta --- och köra ner i princip direkt och hämta ut:
lite olika kuddar till stöd, strump-pådragare, tång att plocka upp från golvet med, men fr.a. - en dävert (ställning med handtag, att ställa bakom sängen)! Den monterade jag på en gång, och mor provade den, lycka, den funkar!!! Jubel nr 4!

Jag blev mäkta imponerad över deras snabbhet! Och de kommer även på måndag, kl.11, efter att b-handläggaren varit där kl.10!
Ibland kan man bli lycklig .. .. ..

Blir lite fundersam - mor börjar ha så väldigt ont i ryggen nu. Har haft på ena sidan, men nu är det bägge. Inte så konstigt, har man ont kompenserar man gärna, så då kan det 'sprida' sig, om det 'bara' handlar om muskelvärk. Tog sig nästan inte upp ur sängen i morse. Jobbigt...

Syrran har tagit kontakt med kommunen för att få mer hjälp till henne. Bra att det sker nu, det kan ju i värsta fall ta lite lång tid.

Det känns sorgligt att höra henne säga -
"Varför ska man behöva leva så länge?
Jag vill inte vara en belastning.
Jag vill inte bli så totalt beroende.
Vem är man till glädje för egentligen?"

Var till henne en snabbis igår kväll med lite som jag köpt på skördeauktionen på jobbet. Då blev hon glad och piggnade på sig. Hon behöver mycket kontakter, och just nu är hon mest hemma. Och dit är det mest jag som kommer. Det känns svårt.

Kanske inte bara värk, kanske en liten depression...?

Fördomar ..?

Kände jag blev lite störd nyss. Före 9 i morse ringde det från skyddat nummer, men jag hann inte ta det. Nåja, de återkommer väl om det var viktigt.

Nyss ringde det igen. Skyddat nummer.

En man med rejäl brytning i andra änden,
'do you speak english?' Jo, det förnekade jag ju ej.
'Är detta bensinstationen?' Va, nä, det är långt härifrån... tack och goodbye.

Jag kände mig misstänksam... Är det en koll om man är hemma eller ej ?
Läge för 'besök' ?

Fördomsfull.... eller ...?

Program

Känner mig rätt nöjd, äntligen tror jag att programmet till vår jubileumskonsert med La Cappella är klart. Nu saknas bara ett foto, som jag väl ska få ikväll.

Jag började, tack och lov!, i - imponerande.. - god tid, i vetskap om vad som kan hända. Och till en del har det det! Har nu suttit två nätter fram till 02-tiden och pysslat. Inatt satt jag och svor högt över ett kort som bara trasslade. Flyttade jag det en aning, sparade, och sedan gick vidare, så flyttade det ändå på sig till ny position. Jag höll på att bli GALEN! Att då hålla huvudet kallt och komma ihåg HUR sidorna skulle hänga ihop (liggande A4, dubbelvikt..) för att hamna på rätt ställe i tryckningen, det var.. inte så lätt!

Men nu känns det bra.
Tar med en utskrift till kören ikväll, så får de se det på riktigt. Känner mig lite stolt, faktiskt!

Syns & Hörs: Textad körsång

Något av det roligaste på länge.... lämpligt denna dag då kollekten gick till Kyrkosångsförbundet!
Syns & Hörs: Textad körsång

Hur tänker folk...

.. funderar jag ibland på. I morse i bilen på väg till jobbet t.ex.
Jag kör genom skog och mark på fin men rätt smal väg, i ett par mil. Oftast är det därför heldragna linjer på vägen. Jag hade en bil tätt efter mig genom skogen, därför tänkte jag att han skulle gå om mig när jag kom ut 'på fältet' i en lång, fin vänsterkurva med utmärkt sikt och bara normalt streckat. Men nej! Då väntar han tills den långa, fina god-siktiga kurvan tar slut, och går om när de tätare kurvorna börjar... och den heldragna linjen igen.

Hur tänker folk egentligen???