Hittade en länk på en väns väns blogg ... bara kände för att lägga upp den här oxå!
Läcker musik, och så här känns det ju ............................ =)

Fast jag lyckas inte, hur jag än försöker!! Hur sjutton gör man?
Det jag vill ladda upp är på Youtube
Michael Bublé Feeling Good Live
Suck..!

Så roligt jag haft det nu! Har suttit och tittat igenom min egen blogg, läst - nästan... - alla gamla inlägg och kommentarer.

Har skrattat åt den frustande glädjen förra våren över att vara här i Uppsala och plugga. Vilken eufori det var tidvis! Och PM-ångest ..

Kände igen känslorna av frustration över flyttkartongerna. Förstår inte varför det ska vara så svårt att göra något bra för bara mig själv, för att jag ska må bra i egna lägenheten och livet. Är jag klar än? Nej... som ungdomarna säger.. 'orrka' ...

Mindes tårarna så oförhappandes över ett vänligt julkort. Saknaden, längtan efter gamla vänner, längtan efter att få nya vänner.

Jobbvåndan - skulle jag få något eller ej ..

Det här hade jag inte alls tid med... men roligt var det!

Ny bil, nya lärdomar. Nu vet jag hur man lagar en punka snabbt och enkelt.
Vad som händer med min gamla vet jag inte. Först i torsdags blev jag uppringd från verksta'n, nu hade den äntligen fått komma in under tak. Jag visste inte om jag skulle bli arg eller skratta åt frågan som ställdes mig.

'Jo, det var ju två nycklar med' Ja, jo jag vet.
'Jo, var det kanske den andra som jag försökt använda till att starta bilen när det inte gick? Den var ju inte programmerad -- -- '

Åååkej... jag har alltså haft bilen sedan den var ny januari -96, och skulle inte ha märkt om jag försökt starta med reservnyckeln? Då skulle det faktiskt inte hänt något alls... bilen skulle inte ha startat och dött så fort jag tryckte ner gasen... Den nyckeln är bara till för att ta sig in i bilen...

Suck! 53-årig kvinna som ägare, var det orsaken till frågan?

Fråga två är - varför startade den på verksta'n? Samma mysterium som alltid med bilar...

Semester är skönt. I år extra roligt eftersom sonen kommer hem utrikes ifrån och vi kommer att tillbringa betydligt fler dagar tillsammans än jag hade vågat tänka.

Ibland kan semesterfrågorna 'vad ska ni göra' kännas besvärande. Måste det hända så mycket då? Just i år har jag dessutom bara tre veckor. Ovant. Kan kännas lite stressande kort.

Jag har fått två stora glädjeuppgifter under ledigheten - spela på ett dop i Åre åt vår mesta barnvakt och deras andra barn, och på ett bröllop i Skåne för en kusin till sonen. Fantastiskt!

Men visst. Ibland kan det kännas som om ledigheten kommer att gå åt till att förbereda sig för att jobba och sedan utföra det... semester/jobb?

Men vilket förtroende, och vilken glädje och förmån att få delta i dessa tillfällen!

Dagarna emellan känns dock viktiga att de inte blir för aktivitetsfyllda... Bara vara, inte göra, se något annat, återvända till hemtrakterna (för visst känns Jämtland så!), sitta med kaffe i Ullådalen, njuta av att se vänner och bekanta, utan stora åthävor... Ladda batterierna...

Jag längtar till veckan som kommer!

Möta några militära terrängbilar på vägen... känna att man instinktivt reagerar lite grann, hjärtat upp. Lätt obehagligt, tänk om det vore på riktigt... ???
Tänk så många som faktiskt har det så. På riktigt..
Känna tacksamhet, det var ingen statskupp. Idag. Heller.
Ingen anledning till oro.

Har haft en riktig nöjesvecka. Såg i UNT på torsdag morgon om en konsert i en fransk-svensk konsertserie i Norrtälje på kvällen. Lät kul, så dit for jag. Jättefint, 4 unga fransyskor och en ung kille från Portugal, började spela tillsammans på konservatoriet i Lyon. Musik från renässans till barock. Men, varför välja sånger om olycklig kärlek enbart... inte många leenden från ensemblen! Påmindes igen hur mycket utspel betyder också, och publikkontakt, när man framträder. Det blir tyvärr lite inåtvänt och tråkigt när man inte ser att de tycker det är kul att spela...

På lördag på picknick i Stadsträdgården med vännen H-s sångarvänner. Lite ost-och-vin, sitta i gräset, njuta samvaro, nya kontakter... härligt få vara del!

På söndag till Confidencen på Ulriksdal och 'till något helt annat'! Cirkus Cirkör - kommer de till en spelplats nära Dig, SÖK DIG DIT! Det var helt makalöst... vanlig cirkus är jag inte särskilt förtjust i, även om vi gått någon gång i småbarnsåldern, men detta....makalöst skickligt och andlöst! Ska faktiskt bjuda vuxne sonen på födelsedagspresent på detta i Stockholm, följer med...

Och så igår bestämde jag mig under dagen att nu får det vara nog med undanflykter! Ikväll ska jag gå på fredagsdansen! Semestern börjar, den är 3 veckor kort, den måste firas speciellt... så sent kom jag iväg, men iväg kom jag! Vid 22-snåret var jag framme på Liljekonvaljeholmen, nykterhetsrörelsens dansbana i Sunnersta. Massor med folk, parkeringen full, musiken strömmade fram i natten...
Detta var min STORA premiär - jag har aldrig gått på offentlig dans förut (har gått tre ggr på Norrlands nation, det är allt..men lite halvoffentligt bara) och framför allt har jag aldrig vågat gå iväg ensam på ett sådant nöje!

Till en början stod jag faktiskt och kollade 'hur folk gör'. Jo, till en del motsvarade det mina fördomar. Rätt hög medelålder, damer stod till en början rätt uppradade vid dörrarna och en del herrar gick förbi oss och tittade/valde... men sedan blev det bättre! Ganska omgående blev jag faktiskt uppbjuden av en ur det yngre gardet, dvs ung. i min ålder... och sedan kändes det bättre. Det var faktiskt en skylt med 'Demokratisk dans' på väggen.. så jag bjöd upp, och blev uppbjuden. Av 'yngre' och av äldre. En del med f.d. dansförmåga, en del med den någorlunda i behåll. Vart närmast rörd att se en man med två kryckor och begränsad rörelseförmåga, men dansade gjorde han!

Så var det paus, och vips strömmade folk mot utgången.. vaddå? Jaha, jag har ingen rutin - husvagnar och bilar laddade med fika... Till nästa gång har jag lärt mig!

Trevligt att träffa några killar ur de danskurser jag gått. Prata lite, dansa tillsammans. Att inte känna sig helt 'off' utan faktiskt vara del av något ändå.

Trots att det var första gången.

Trots att jag kom dit ensam.

Det är spännande med detta nya liv! Vem hade trott det för två år sedan???
Dansbandsveckan i Malung - håll en plats för mig nästa år... !

Det regnar.
Det skvätter på rutan två trappor upp så det står härliga till. Nog behövs dropparna alltid! Såg idag hur gula en del gräsmattor hunnit bli efter denna tropiska period. Men....
det hade väl kunnat komma lite tidigare, och på nätterna.. ? Nu har ju jag fått semester!!

Nåja, det ska väl kunna bli bra ändå! Ska till veckan till Östersund och Yran. Det hör sommaren till på något sätt. Inte alla år har jag brytt mig om att gå alla tre dagarna, men det är rätt roligt att göra det. Möter så mycket musik jag aldrig annars skulle brytt mig om att lyssna på. Och det är kul och vidgar begreppen! Bra för mig som har musik som yrke..

Att man sedan, förhoppningsvis även i år, möter många bekanta under dagarna, gör ju inte helgen sämre. OK, korta möten, javisst, men ändå möten. Strosa, äta lite snabbt / och gott, lyssna en kvart här, en kvart där, stanna till lite längre någon annan stans. Jag ser fram emot helgen!!
Ses vi i sta'n?

BILEN - del fjortisjutton eller nå't .. .. ..
Tja, inte är det sagt att livet ska vara simpelt... I onsdags skulle jag köra Opeln till jobbet, eftersom jag hade en spekulant som skulle kika på den där. Skulle inte den spekulanten falla för min fina bil hade jag en här i Uppsala som var mycket intresserad. Jippiiiii - det är bra med anslag på bilens alla rutor!!!!

Startade den .. ???
....näää .. .. ..

På kvällen fick jag hjälp att dra den till verksta'n, där den nu väntar på domen.
Vet inget än, de hade inte tid innan helgen.

SUCK!

p.s. Här har jag min nya bil, kika på denna mobila blogg (trodde jag kunde skicka bilden till denna egna blogg men det blev en helt ny!) - lyckades dock få den till min blogglista, alltid något!
http://mudmow323.blogspot.com/

Visst är den fin ... =)

Vad glad man kan bli .. Pratade idag med förra veckans präst ang. begravning vi ska ha tillsammans i veckan. Ordningen är ändrad! Avskedet blir så att de får gå och sätta sig och lyssna på sista musiken!
Vad skönt det känns... varit lite rädd för att jag 'gjort bort mig' i förhållande till den prästen, men det kändes det inte alls som idag. Eftersom jag faktiskt hade ett riktigt och självupplevt skäl - inte bara 'det-har-vi-aldrig-gjort-förr'.. - så hade han tagit det till sig. Nu ska det bli trevligt att jobba ihop =)

Rekreation önskar jag Dig nu!