Igår blev jag uppringd av en tidning hemifrån med anledning av arbetssituationen i församlingen. Det var inte så kul. Han tjatade om att jag slutat - nej, jag är tjänstledig för studier. Ni är ju många som slutat - nej, jag är...osv. Däremellan satt han tyst långa stunder, världens äldsta trick att få någon att prata, helst 'bredvid munnen'... Han hade inte så mycket för det, tyckte jag, men var ändå nervös för hur han skulle vinkla allt i tidningen. Kollade nu på morgonen - är nöjd med det han skrev, det var OK, jag skäms inte för det.

Så var jag på fransk film på skolan på kvällen - 'De älskande på Pont Neuf'. Hm. Den kändes mest deprimerande, hade lite svårt att ta till mig den. Bra spel, men... mest svart...

Då var det mycket roligare att återvända till korridoren och glida in i förberedelserna för festen i kväll - två av killarna hackade persilja (1 kg!!) och annat för vår libanesiska middag. Det var kul att trängas i vårt lilla kök och planera och skoja. Ser fram emot kvällen!

Så i morgon till mor och en After-noon-tea-konsert i Skånela kyrka. Blir en trevlig helg igen.

Allt gott önskar jag Dig!