Tandem i Åre

Tandem i Åre
Hade jag roligt i Åre, eller... Tandemflyg i Åre 2 aug

torsdag 24 juni 2010

Var med om en märklig begravning idag. Prästen ville ha avskedet efter postludiet - 'Har du något stillsamt att spela då?'

VA?

Detta är absolut första gången sedan jag börjat jobba som kantor 1979 som jag fått det önskemålet om upplägg. Jag brukar alltid tänka, vilket jag hade pratat med änklingen om, att det sista stycket ska få vara lite mer kraftfullt, till skillnad från det inledande, för att liksom 'bära ut' i vardagen. Det tyckte han var en bra idé. Och så kom detta önskemål!! Tycker det svär mot allt det jag tycker är bra.

Kände under gudstjänsten att jag inte tyckte om det. Hade en liten klump i magen när jag tänkte på hur jag skulle velat haft det på våra begravningar i familjen. Tårar började t.o.m. trilla vid tanken på om det varit så när Ulf begravdes.. (och DET är längesedan...) hade känt mig utslängd...
NEJ TACK, inte på det sättet!

Kände efteråt t.o.m. att jag mådde rent illa av det. Tycker att man då lämnar familjen kvar i sorgen när avskedet är det sista de är med om. Det ger inget hopp, inget ljus öht.
Kändes också som om man 'vill ha ut dem ur kyrkan' .. ..

Prästen och jag har en vigsel i morgon oxå, jag bara måste prata med honom om detta efteråt!
Undrar igen vad motivationen för detta är???

Tycker Du att jag är alldeles fel ute???

4 kommentarer:

Cecilia N sa...

Jag håller med om att lyftande musik som postludium är fint.

Varför gick han ifrån handboken? Hade han och sorgehuset kommit överens om det?

Iofs så hamnar ju avskedet sist om man har jordbegravning på en gång, sådär att man fortsätter ute på kyrkogården med avskedstagandet när kistan är sänkt.

Men då brukar man ju sjunga (väl?) Härlig är jorden på slutet så då blir det ju "lite glatt" ändå på slutet.

Gunhildsblog sa...

Det är hans eget påfund. Frågade vaktis efteråt, det är bara han som gör så. Alltså informerar han bara sorgehusen, det verkar inte vara en gemensam 'överenskommelse' ..

Visst, går man ut så är avskedet ute! Men så här??

Jag fick lov att 'dra ut' på postludiet med lite repriser för att ge mer tid. Vaktis berättade efteråt att prästen 'två gånger visat att det var dags att gå' .. ???
Jag tycker det verkar stressigt! Och olämpligt...

Jan sa...

För mig har det alltid känts självklart att de sörjande tar avsked inom gudstjänstens ram, dvs före fridlysningen, välsignelsen och utgångsmusiken. På det sättet får de ju mycket mer än ett avsked. Det hela är inbäddat i kyrkans tro och hopp och erfarenhet. De anhöriga går ut med Guds välsignelse och vacker musik i öronen i stället för med sin övergivenhet och sorg bara.
Stå på dig Gunhild. Du tänker vettigt.

Gunhildsblog sa...

Ja Eva, han verkar köra sitt eget race. Ingen annan av prästerna här gör så, enligt vaktis.

Jan - PRECIS så känner jag! De får ju bara övergivenheten med sig ut...är det kyrkans budskap.. ??