Någon karneval blev det inte - när det kom till kritan kände jag ingen lust att trängas under eftermiddagen. Men det blev konsert och dans! Först kör(Tonprakt)konsert med litet storband, mycket trevligt och bra. Sedan ett soulparti med henne jag redan skrivit om i februari - kolla under fliken 'adress'! - Sani Gamedze! VILKEN RYSARE! Så proffsig, så fin röst, så... så... bara bra... hon går under huden på en...!
Och storbandet drog igång med dans efter henne, och jag som vanligt tog tag i någon karl för att komma igång. Folk verkar bara bjuda upp dem de känner.. Men sedan -
Oj, vad vi hade det roligt! Helena och jag dansade mycket med varandra, turades om att föra. Bytte mitt under danserna.. Det har jag aldrig gjort förut.. Vi fnissade oss över dansgolvet, och folk log åt oss. Kul var det!

Sedan en lugn söndag, tränade lite både piano och dirigering på skolan. Det kändes lagom.
Examen på måndag.. darrigt, nervöst för alla... tänk så dumt..! Men sådana är vi! Piano o sång (vilka begåvningar det fanns som inte hade märkts tidigare! Snacka om att bli impad!!) fm och dirigering em. Sedan lite bubbel, melon o skinka, även med lärarna. Trevligt o roligt på alla sätt. Vi elever gick sedan vidare till en restaurang för fest. Mmm, mysigt. Och en liten öl fram på kvällen på en musikbar, som tyvärr inte hade musik (sällan på måndagar ju...!), men prata kan man ju bättre då. Och sedan bryta upp. -------- Det var inte kul.

Jag har fått löfte att kopiera en sak som kom på mejlen till oss alla i klassen då mitt i natten efter uppbrottet. Helena Hansson, oboelärare i Uppsala, som jag haft så mycket roligt med, har skrivit detta. Jag har inte orden själv, men det kändes precis så här :

OCKUPANTERNA
De ockuperade ett rum i mitt hjärta.
De var inte alls våldsamma eller ovänliga
utan väldigt trevliga.
De roade sig både när jag var hemma
och på egen hand.
De har lekt allt vid det här laget.
Allt från ordlekar till hela havet stormar.
Alltid glada på något sätt,
ibland mitt i uppgivenheten,
De är märkliga människor,
Ockupanterna.
De som med en gång tog en stor plats i mitt hjärta.
Och så ikväll flyttade de ut.
På sitt eget glada, stojiga och högljudda sätt.
Inte ur mitt hjärta men ur min vardag.
Alldeles nyss drog var och en åt sitt håll.
Sista skrattet ekar.

Fortfarande.

Vi har verkligen haft en så otroligt trevlig klass! Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle kunna vara så kul i en sådan här grupp. Alla har stöttat varandra, har puffat och hurrat. Har brytt sig.. haft tokerier.. (Återträffar ska vi ha...) Hur kan man ha fått ha det så bra....??? Jag är så lycklig över denna vår!

Önskar Dig allt gott!